söndag 25 november 2012

Mörkare tider innebär att våren närmar sig...

Under de senaste veckorna har jag gått upp tidigt nästan varje morgon. Det är riktigt mörkt så här dags på året och just den här dagen var det också disigt och kallt. När jag gick ut för att hämta morgontidningen noterade jag att det snart skulle bli dags att skrapa bilrutan. I morgontidningen rapporterades det en hel del om valet av presidenter i två av världens supermakter, USA och Kina Det rapporterades om hur valet gick till och hur det skulle påverka oss alla: dig, mig och världsekonomin.

Ett annat inslag som jag läste den där morgonen handlade om den så kallade varselvågen som svept över Sverige i olika branscher. Med kaffekoppen i handen, sittandes i soffan funderade jag på vad allt det här skulle innebära för oss, i vår familj, på jobbet, hos våra kunder. Med de frågorna och tankarna i huvudet var det så dags att sätta sig i bilen och köra till jobbet för att och ta tag i dagens aktiviteter.

Väl på jobbet bläddrade jag i branschtidningen Computer Sweden och där fanns en artikel om ett konsultbolag vars grundare och VD sa "Draken stiger i motvind". Sedan 2008 har det varit en hel del motvind i vår bransch och det som sker i världsekonomin sätter sina spår överallt. Det stämmer så väl med uttrycket om draken, att känna ett visst motstånd eller utmaning är nödvändigt för att vi ska bli bättre och bättre på det vi gör. Det gäller såväl inom idrotten som på hemmaplan och på jobbet. Känner vi oss utmanande och pressar oss lite mer så klarar vi att gå utanför de komfortabla zonerna och att lösa utmaningar vi ställs inför.

Därför  upplever jag en viss optimism, trots alla rapporter om kris. Det är i dessa osäkra lägen som vi alla får bekänna färg, gå från vackra ord till handling och bevisa, både för oss själva och för våra kunder, att vi tillför värde varje dag i alla våra uppdrag. Vi är, och kommer att vara, både medmänniskor och konsulter som är jordnära och drivande.  Vi finns där för dig som kund, både när det blåser och när det är vindstilla.

Vid Systemstrategernas höstkonferens på Bosön gick diskussionerna heta ända in på småtimmarna. Det kom fram många kreativa idéer om hur vi skulle kunna bli ännu bättre på att ta hand om oss själva genom att fokusera på det vi är bra på och göra det ännu bättre. Vi pratade också att vidga våra vyer när det gäller vårt samhällsengagemang och att få alla medarbetare delaktig i den processen. Vi konstaterade att vi enkelt skulle kunna göra insatser i vår närmaste omgivning och ge en hjälpande hand för de som behöver stöd. Vi är en del av en helhet och vi vill också jobba mer med vårt sociala ansvar genom att bidra till att hjälpa de som har det sämst.
Du och jag kan skapa värden i samhället genom att engagera oss och fokusera våra insatser på det sättet som passar oss för stunden. Det kan handla om att vara lagledare, klassmamma, stödja hjälporganisationer eller nattvandra. Det viktiga är inte vad som görs utan att vi gör det. Att bidra med en hjälpande hand kan göra skillnad för livet för den som just då behöver stöd.
Min arbetsdag började lida mot sitt slut. Den hade bestått av många möten med korta avbrott fyllda med snabba analyser om vad som pågick runt omkring oss i världen och i vår närhet. Vi hann också med en snabb och trevlig lunch och eftermiddagens långa workshop hade varit produktiv och utmanande. Vi lyckades hålla energinivån uppe och nådde målet som vi satt upp för workshopen. På väg hem stannade jag som jag brukar vid Hallunda C för att köpa frukter från världens alla hörn. Det är gott med plommon, färska fikon och druvor så här dags på året och det påminner mig om vad som komma skall, sommaren, värmen, solen...

Väl hemma igen, bilen in i garaget och jag noterade att det var lika mörkt nu som i morse när jag åkte hemifrån. Luften lite friskare. Efter en god och lätt middag bestämde jag mig för en löprunda. Tog på mig pannlampan och begav mig ut i mörkret med min löprundasång i öronen, "Eye of the Tiger" av Survivor (om någon kommer ihåg sången från Rocky III). Vid uppförsbacken mot Malmsjön, i Enhörna, kände jag motvinden och kom ihåg vad jag läste i morse, "Draken stiger i motvind", jag ökade både löpstegen och frekvensen och körde hårt. Det var en av mina bättre löprundor i mörkret och i kylan, en helt vanlig novemberkväll. Jag visste ju att mörkare tider innebär att våren närmar sig...