Till och börja med, VI är jag och några av mina vänner... Häromdagen träffades vi, i samband med återträffen för IFL VT-10. På väg hem efter middagen var jag både nöjd och lite fundersam.
Vad mycket vi tar det givet i våra liv, både privat och professionellt. Det var bra med det, lite eftertänksamhet skadar väl inte, fram tills idag.
Jag hälsade på UF-lärare på Torekällsgymnasiet i Södertälje. Vi skulle träffas för första gången och när jag kom fram mötte jag två av hennes kollegor. I deras rum var såg jag en bild och en kollegorna sa att han gick bort nyligen. Jag tittade på bilden lite mer noggrant och såg att en av deras kollegor gick bort bara ett par veckor sedan, vid 43 års åldern, pga en hjärtinfarkt. Jag kunde inte säga annat än; "Livet är ju banne mig inte rättvist", "Beklagar sorgen".
Själva mötet gick bra och jag ska tillbaka tisdagen den 30:e september för att hälsa på föreläsa en av UF-klasserna. Jag tog mig till ett affärsmöte i Farsta, framme något tidigare och passar på att skriva dessa rader. Det är lika bra att skriva och publicera denna inlägg tänker jag. Vad som helst kan hända när som helst.
När jag, efter mitt möte ska sätta mig bilen för att köra till Arlanda, för att sedan sätta mig i flyget till London, ska jag ringa till några av mina nära kära. Man vet aldrig vad som kan hända.
Är det så att jag också tar människor givet i mitt liv? Det kanske jag gör, kanske inte. Jag får helt enkelt tänka på det oftare. Idag blev jag påmind av det faktum att det som inte får hända, kan hända och det händer. Det bästa sättet att hantera nog är att dela sina tankar och funderingar med sina kära, nära, barn, vänner och kanske till och med kollegor.
Det var allt från Farsta denna gång. Hade fortsatt trevligt. Jag hoppas att se några av dig/er på min föreläsning vid biografen Zita på måndag, den 29:e september. Hej så länge! Allt gott!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar